Hönsen 2012
Uppdaterad: 2012-08-21
Under 2012 var det välfyllt av höns i hönshusen men hönsen har inte värpt särskilt bra i år. Tuppen Charlies New Hampshire-hönor hade haft uppehåll sedan hösten. De kom dock igång väldigt bra när våren började göra sitt intåg med varmare och soligare väder.
Nya marankycklingar
Förra året kläckte vi inga kycklingar men i år ville vi kläcka igen men det är första året som det inte har gått så bra som det brukar. Vi kläckte marankycklingar men i första omgången blev det bara åtta kycklingar varav en dog. Av de sju som klarade sig blev det sex tuppar...typiskt.
Vi gjorde två nya kläckningsförsök men det resulterade bara i två överlevande kycklingar nämligen marankycklingarna Storebror och Lillasyster. Eftersom kläckningen inte gick så bra i år köpte vi istället in 16 nya marankycklingar och fick en ankunge på köpet. Här fanns fler hönor än tuppar i denna grupp vilket kommer att bli en fin grupp av svart koppar maraner.
Behöver du en tupp?
Tupparna har växt till sig och för att inte hönorna ska bli rädda har vi separerat
på dem och vi söker nu nya hem till dem. Det rör sig om ca 10 st marantuppar.
Läs mer om tupparna här »
Kalle blev en Kajsa
Ankungen vi fick var en myskanka, mycket söt och gullig på alla sätt och vis. Först trodde vi det var en kille så han fick namnet Kalle. Efter hand som Kalle växte har vi insett att han förmodligen är en Kajsa.
Kajsa är en anka med temperament och håller tupparna i strama tyglar. När hon blir irriterad på dem väser hon och nyper hon dem i ryggfjädrarna så de "viar" högljutt. Vi kallar henne ofta för Kajsa Väs.
Hon har lärt sig att flyga och tar sina små turer över hela tomten. När hon ska påbörja sin flygtur viker kycklingarna hysteriskt undan och sedan hör man bara ett vinande ljud och ser en stor vit fågel komma flygande förbi...
Några höns och tuppar har också tyvärr gått bort i år, bl a gamla Skrållan som var en höna från den allra första gruppen kycklingar jag kläckte för några år sedan. Även den fina och mycket snälla marantuppen Bruno var vi tvungna att avliva då han olyckligt bröt hasleden. Honom sörjde vi länge. De maranhönor han hade i sin grupp fick flytta in till Brunos far den ståtliga Filip. Som vanligt ska de befintliga hönsen bråka med de nyanlända för att visa att de har högre rang men bråk mellan hönsen är något Filip inte tolererar. Han ställer sig mellan hönorna och får dem att lugna ner sig. Han är en fantastisk tupp och det har nog aldrig blivit så lugnt så fort i ett hönshus någon gång när det kommit nya hönor.
Blandrastuppen Charlie stortrivs med sina New-Hamphirehönor. Hela sommaren har han haft fullt jobb med sina hönor. De går normalt fritt ute på tomten men när de ska värpa drar de sig in i sitt bo. Charlie springer fram och tillbaka mellan den andra gruppen hönor och den värpande hönan. När hönan värpt klart och börjar skrocka springer han själv kacklande i full fart upp till henne för att eskortera henne till de andra hönorna. Ibland står han och vaktar sin värpande höna men kommer på att han måste se efter de andra också och kan plötslig rusa ut och springer ner för att se var de är. På kvällarna är han så trött att han somnar nästan direkt när han satt sig på pinnarna.
Behöver du en tupp?
Marantupparna har växt till sig och för att inte hönorna ska bli rädda har vi separerat
dem i ett par grupper och nu söker de nya hem och egna hönor att kurtisera.
Det rör sig om ca 10 st marantuppar.
Läs mer om tupparna här »